Efter att ha läst på www.arbetsfornedringen.se om olika trix för att förbättra sin tillvaro som arbetslös/arbetssökande/arbetsfri så tänkte jag att jag skulle berätta om hur jag gjorde. Det här har i och för sig inte nånting med Arbetsförmedlingen att göra, det handlar ärligt talat mer om rent bidragsfusk. Men det är ju så att när man varken har inkomst eller a-kassa blir pengar lätt det viktigaste i ens tillvaro. Man känner sig totalt ofri för att man inte kan leva som "normala" människor gör, eftersom man inte har några pengar. Det känns som man sitter fast i ett fattigdomsslaveri. I det läget är det inte svårt att gå utanför sina vanliga moraliska gränser för vad som är acceptabelt, bara ens ekonomiska situation blir bättre. En del förfaller säkert till inbrott och rån i det läget. Jag gjorde inte det, men vem vet vad som hade hänt om jag inte så småningom fått ett jobb och tagit mig in i systemet?
Hursomhelst. Det här var tio år sen, så det är väl preskriberat vid det här laget. Jag hade pluggat i ett antal år och bodde i en studentlägenhet som kostande 3800 kr i månaden. Av olika skäl blev jag aldrig klar med mitt examensarbete och kunde därför inte söka jobb på mina akademiska meriter. Det fick bli socialen istället.
Socialbidraget består av två delar: dels ersättning för boendekostnaderna, dels den så kallade normen, dvs de pengar som man ska leva på. Jag vet inte hur mycket det är idag, men för tio år sen var det 2800 kr i månaden. Jag fick alltså 3800 kr + 2800 kr = 6600 kr från soc varje månad.
Att leva på 2800 kr i månaden är ingen lek. Jag har aldrig fattat hur vissa kan prata om att man "lever gott på socialbidrag", för pengarna räcker precis ingenstans. Man lever med en ständig rädsla för att stå med noll kronor på fickan, att inte ha råd att köpa mat osv - för att inte tala om saker som presenter till folk som fyller år eller en liten middag med flickvännen emellanåt, sånt som "normala" människor gör; allt sånt är helt uteslutet. Tack och lov hade jag bra vänner som bjöd mig på mat ibland och en och annan öl på krogen för att jag inte skulle gå under fullständigt i depressionsträsket.
Socialbidraget är vad det är. Normen går inte att ändra. Men... kanske kunde man ändra den andra delen av bidraget, ersättningen för boendekostnaderna? Den delen funkar som så, att man betalar sin hyra, och sen lämnar man in hyresavin med kvitto till socialen. Månaden efter får man tillbaka pengarna av soc, och så tar man dessa pengar och betalar nästa månads hyra, osv. Nåväl. Tänk om min faktiska hyra plötsligt skulle bli lägre än det belopp som stod på avin? Då skulle jag få mer pengar från soc än jag egentligen betalade i hyra, och den mellanskillnaden skulle göra en enorm skillnad för mitt dagliga liv. Här fanns ett kryphål - men hur göra i praktiken?
Jag hade tur. En kompis, som hade hyrt en pytteliten och väldigt billig vindslägenhet i centrala stan, hade precis blivit klar med sina studier och skulle flytta till en annan stad. Naturligtvis ville han inte säga upp lägenheten, en sån kan ju vara guld värd. Istället fick jag hyra den i andra hand så länge. Denna lilla lägenhet kostade bara 1400 kr i månaden! Kvickt och lätt hyrde jag ut min egen studentlägenhet i andra hand (svart, förstås; andrahandsuthyrning var inte tillåtet) till en nybliven student, med ett enda orubbligt villkor: att han varje månad skulle skicka sin hyresavi med tillhörande kvitto till mig. Det gjorde han också. Och jag fortsatte att lämna in dessa kvitton till soc.
Jag betalade alltså 1400 kr i hyra varje månad, men fick tillbaka 3800 kr från soc = en mellanskillnad på 2400 kr, dvs nästan en fördubbling av det belopp jag sen hade att leva på! När man är på den ekonomiska nivån som jag var då är det en himmelsvid skillnad mellan 2800 kr och 5200 kr i månaden.
Visst fanns det en risk att socialen skulle komma på hembesök och upptäcka att jag inte alls bodde där jag sa att jag bodde. Men den risken var försvinnande liten. Socialen i den här stan har annat att göra än att springa runt och kontrollera alla dessa före detta studenter vars enda sociala problem egentligen är att de inte har något jobb.
Jag tycker väl inte att bidragsfusk är okej, egentligen. Jag är för ett solidariskt samhälle där de som har det bättre ställt hjälper dem som har det sämre ställt, och att olagligt utnyttja systemen som finns till för detta ändamål riskerar förstås att undergräva det solidariska samhället. Å andra sidan: jag har varit på botten, jag har sett med egna ögon vad "det solidariska samhället" gör för sina olycksbarn. Att leva på 2800 kr i månaden är inte människovärdigt. Så på sätt och vis är jag ändå rätt nöjd att jag lyckades lura systemet på det här sättet.
Det här kanske inte är ett generellt användbart tips, för man måste ju ha tur och hitta ett billigare boende för att lyckas genomföra det. Men men, jag tänkte ändå att jag skulle berätta. :-)
Mvh,
/Herr Efternamn
Läs mer:
Din guide till Socialen
En grundguide till hur du ska förhålla dig till Socialen.